Syster sade till syster sin:
sommarens tid
"Kom, låt oss gå till vida sjöstrand"
örteren sprida ut sig vida

Den yngre gick före, hon glimma som en sol
Den äldre gick efter, så svart som en jord

Den yngre satte sig på vidan sjöstrand
Den äldre sköt henne i stridan ström

"Kära syster, hjälp mig i land,
du skall få min lilla fästeman"

"Väl får jag din lilla fästeman,
men aldrig hjälper jag dig i land"

Spelman tog hennes guldgula hår,
och gjorde där harposträngar åv

Spelman tog hennes huvudskål,
och gjorde där harpobolla åv

Första gången harpan slog,
 [bad word] och [bad word] log

Andra gången harpan lät,
 [bad word] och [bad word] grät

Tredje gången harpan klang:
"Var är [bad word]  min lille fästeman?"

Spelman tog harpan och slog i en sten,
därav upprann en [bad word] så skön