Här i vårens och naturen sköte
 Dit jag flytt från stadens kvalm och tvång
 Här jag stämt med dig, min lyra, möte
 Här du åter klinga må, min sång!
 Flora blomsterprydda spiran sträcker
 Över bladlös skog och naken mark
 Strax, vad liv hon med sin trollstav väcker
 Vad förvandling i den vida park

 Sippor mysa på den mattan gröna
 Där nyss drivan fällt sin sista tår
 Trädens kronor, svällande och sköna
 Slå för vårvind ut sitt [bad word] hår
 Blåögd källa ner i dalen leker
 Mellan blomstren i sin högtidsdräkt
 Böljan solbeglänsta stranden smeker
 Rörd av västanvindens ljumma fläkt

 Och med nyväckt kärlek på sin tunga
 Hör jag sångfågeln, fri och nöjd
 Än från toppens späda kvistar sjunga
 Än sig svinga upp i himmelshöjd
 I er famn, som mig nyss öppnat blivit
 Jag och stämma vill mitt hjärtas lov
 För det sköna som naturen givit
 Bli en bard vid hennes rika hov!