I gnistors regn binds en krans
En cirkel sluten av stjärnors glans
Från fjärranhet, från dunkel sfär
I töckenvirvlarnas atmosfär
Nu rider de från pol till pol
Mot rymdens tinnar, mot slocknad sol
I molnens huld, blott fjärran än
De högtidsmantlade månskensmän

Med spänd båge och blänkande dolk
Dessa luftgudar färdas över himlens lykta
I nattens klang, den oförställda tolk
Längs vintergatans bana ses de flykta

Eldkvastar från vålnadshäst
"Bringa till oss, din hedersgäst"
Han som över månen styr
Och stormorkesternas uvertyr

Likt [bad word] 
Är månskensmännens blickar
Med lömska solvargsgrin
Längs himlakartan de drar
De bär på nattens arv
Som smeksamt oss bestickar
I ändlöst tidevarv
Hör! Världsalltets fanfar

Från Orions bälte de drar sin banestav
Och nedstiger mot granskogsbrynen
Sen urminnes tid de vevat jordens nav
Från stjärnfirmamentet skänkt hembyggdssynen

"Och ridande gladiatorer mot skyn åter lyfte
De äro förmörkade solskensandar med det högre syfte"