Du säger "När ni var små, säg vilka droger tog ni då?" 
När vi var små så sköt vi kåda, bark och stål 
Och hjärnan blev mjuk av luthersk ångest inför Gud 
Och så blev jag sjuk och blev den skugga du ser nu 

Men när natten var ljus 
I vårt tiotalshus 
Så var vi långt, långt, långt härifrån 
I vår dröm om att fly till någonting nytt 

Jag är född i en tid precis när dammet lagt sig ner 
En meningslös tid, exakt en tusendel försent 
Och visst bor det ett skrik någonstans i ditt lugna, tysta liv 
En vild fantasi som dränks i lådvinsnostalgi 

Men när natten är ljus 
I ditt sjuttiotalshus 
Och du är ånga, spår av ett moln 
I en dröm om att fly till någonting nytt 
Och du håller så hårt och när längtan blir svår 
Så är jag din, din, din att ta med 
Att ta ut, att ta in i någonting nytt 

Och när natten är ljus 
I vårt åttiotalshus 
Så är vi långt, långt, långt härifrån 
I vår dröm om att fly till någonting nytt 
Och vi håller för hårt, men den här drömmen är vår 
Och du är min, min, min att ta med 
Att ta ut på en jakt efter tiden som flytt