Mitt inre monster har jag närt och fött 
 Med hunger, törst och kniv 
 För mänskoblod och mänskokött 
 Tog jag mina systrars liv 
 Jag åt och drack I vilda drag 
 Från byltet I min famn 
 Ty jag är en antropofab 
 Och lennart är mitt namn 

 Lennart 
 Kannibal 
 Lennart 
 Kannibal 

 Jag grät när jag plötsligt förstod 
 Vad jag faktiskt hade gjort 
 Men slickade min systers blod 
 Från eggen lika fort 
 Må hända är min metabolism 
 Av särsklit udda mått 
 Men jag har fastnat för kannibalism 
 Och älskar köttet rått 

 En blodets best, en nattlig vard 
 I'månens bleka sken 
 Med lust och iver gnager jag 
 På vita människoben 

 Lennart 
 Kannibal 
 Lennart 
 Kannibal 

 Lennart 
 Kannibal 
 Lennart 
 Kannibal 
 Lennart 
 Kannibal 
 Lennart 
 Kannibal