OM BARA FÖR EN DAG
Är det så här det känns
att ta adjö
Som om hundra och åter
hundra dar med dig
smälter bort som snö
Din hand i mitt hår
är det sista jag minns
av dig innan du
lämnar mig och går
En tid så lång
som en hel evighet
fanns du här hos mig
och varje ögonblick med dig
blev till en självklarhet
Jag vet, det är ingen idé
att ångra felen
och allt det där
men det händer att jag ber
om att än en gång
få ha dig här
bara för en dag
Du skulle få allt det
jag aldrig gav
alla orden av kärlek
som jag tänkte men aldrig sa
Först nu kan jag förstå
allt det jag inte kunde då
Nu när jag fått distans 
ser jag alla 
missförstånden som fanns
Om bara för en dag 
du kom tillbaka skulle jag
sitta kvar och lyssna
och vara lyhörd för 
vad du ville ha
Om det fanns en chans 
att vi möttes igen någonstans
du och jag
om så bara för en dag
Är det så här det känns
att ta adjö
I [bad word] efter dig
lever jag som på en öde ö
Hur har du det nu
Hos mig är det kallt för 
ingen annan kan 
värma mig än du
Här står allting kvar
som det gjorde
den dan du gick
Så svårt att inse att
den tid vi hade här 
var all den tid vi fick
Kan inte göra nåt mer
än acceptera det som det är
men det händer att jag ber
om att än en gång 
få ha dig här
bara för en dag...