En eld över vinterns himmel
 Drakens svans en bister glöd
 Så fallit, bränt
 Korsat nordens skyar
 Förintelsens vak förkolnad mark
 Där den red
 Den brände fä, den brände träd 

 Brända lik och förkolnat kött
 Svart ligger jordar
 Rykande, döda
 Människors gårdar
 Den spy sin tjära
 Eld, frätande galla
 Krälar [bad word] i dråpets lusta
 En natt då riken falla 

 Ve draken, ormars orm
 Ingen sett maken till gudars storm
 Midvinterdraken 

 Ur vinters kyla då draken gled
 Det mindes man i släkters led
 Den dök i jorden, begravd där ner
 I stålets sjö, den allt nu ser 

 Då den dök, slukades av jordens andar
 En gåva av stål ur sjön då steg 

 Ve draken, ormars orm
 Ingen sett maken till gudars storm
 Midvinterdraken