Snön har lagt sitt täcke över berg och glaciär.
Det gnistrar i sin enslighet, ingen själ passerar här.
Den storm som viner inuti mig tycks ha vänt.
Ett isolerat land, och jag är dess regent.
Ingen får se djupt inom dig.
Låt dem inte få genomskåda dig.
Visa ingenting, vad du än gör.
Allt är förstört!

Slå dig loss, slå dig fri.
Den tiden den är förbi.
Slå dig loss, slå dig fri!
Vänd dig om, det får bli din sorti.
Och aldrig mer, ska någon säga nej.
Släpp den storm du bär.
Lite snö har väl aldrig stört mig.

Ja tänk vad lite avstånd, får allt att verka smått.
Och de rädslor som har styrt mig, är ett fjuttigt minne blott.
Nu ska vi se hur användbar den är, den kraften som jag har.,
Rätt eller fel bestämmer jag.
Jag är fri!

Slå dig loss, slå dig fri!
Nu ser jag allt och förstår.
Slå dig loss, slå dig fri!
Fäller inte en enda tår.
Här står jag, och ska förbli.
Släpp den storm du bär.

Min kraft den flödar genom luft och genom mark.
Min själ den spirar, kraften väller upp och gör mig stark.
Min tanke kristalliserar fantasi till is.
Jag lämnar allt som var, förkastar direktiv.

Slå dig loss, slå dig fri.
Bana väg, låt ske det som sker.
Slå dig loss, slå dig fri.

Hon som fanns här finns inte mer.
Och här står jag, en förändrad själ.
Släpp den storm du bär!
Snö har väl aldrig stört mig.