ag vet att du sover
ká¤nner vá¤rmen frá¥n din hud
bara lukten gá¶r mej svag
men jag vá¥gar inte vá¤cka dej nu

Jag skulle ge dej
allting du pekar pá¥
men bara ná¤r du inte há¶r
vá¥gar jag sá¤ga sá¥

Jag kan inte ens gá¥
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stá¥
ná¤r du inte ser pá¥
och genomskinlig grá¥
blir jag
utan dina andetag

Min klocka har stannat
under dina á¶gonlock
fladdrar drá¶mmarna fá¶rbi
inuti á¤r du fjá¤derlá¤tt och vit

Och utan ett ljud
mitt hjá¤rta i din hand
har jag tappat bort mitt sprá¥k
det fastnar i ditt há¥r

Jag kan inte ens gá¥
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stá¥
ná¤r du inte ser pá¥
och fá¤rglá¶s som en tá¥r
blir jag
utan dina andetag

Jag kan inte ens gá¥
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stá¥
om du inte ser pá¥
och genomskinlig grá¥
vad vore jag
utan dina andetag

Vad vore jag
utan dina andetag